Kunde inte låta bli att kommentera en lagom puckad kommentar på Aftonbladet ikväll (om "vad det är för skillnad för mammor och pappor förutom amningen?"), och hamnade förstås i en diskussion.
Men så säger karln:

och då kände jag bara att jag inte orkade ge mig in i det Oo

Alltså såna här åsikter som folk går omkring med är ju inte hälsosamt nånstans!
Många har nog så mycket ångest när nånting inte funkar med graviditet och framförallt amning, men ska vi också behöva känna att "jaha, hela huden på min mage är förstörd och jag har invalidiserande foglossningar, men det är mitt eget fel för jag är helt enkelt inte byggd för att föda barn"? "Mina bröstvårtor blöder när jag försöker amma så det var ju tydligen inte tänkt att jag skulle bli mamma"? "Jag sprack och fick sy 42 stygn och kommer aldrig få tillbaka normal funktion i underlivet, men det borde jag ju ha förstått eftersom jag är så liten och smal"?

Man kanske skulle vända på det?
Nä, men vissa män har ju en kropp byggd för att attrahera kvinnor, och de som inte har det får ju leva med biverkningarna (typ sterioder, plastikoperationer, ätstörningar) om det nu är så viktigt att försöka skaffa sig en tjej!

:P

Nä, folk alltså..
Men även om det är lite läskigt att kommentera med sin facebook-användare nu tror jag ändå det är bra för det får nog bort de allra galnaste nätlynchmobarna i alla fall!

Tänkte skriva ett inlägg (med bilder dessutom!) om hur glad jag är över att det äntligen har snöat och hur härligt det var att vara ute idag, men nu har jag suttit och slösurfat alldeles för länge och dessutom suttit och sett på den här föreläsningen eller vad man ska kalla det:


Jag förstår om ni inte orkar se hela, men jag blev verkligen fast.
Alltså jag är normalt en sån som tycker att feminism och jämställdhet är en aning uttjatat, visst det är viktigt, men inget jag kan uppbringa mycket engagemang över eftersom man blivit bombarderad av det hela sitt liv. Knäppt, kanske, men whatever.
Poängen är i alla fall att den här kvinnan bara knockade ut alla mina argument om allting!
Helt plötsligt kände jag mig sjukt lurad, av samhällhet, av modeindustrin, av reklamer osv osv.
Som man har hört tusen gånger!
Men det var nåt med hennes sätt att lägga upp det. Jag vet inte.
Hon kanske inte talar till alla på samma sätt, förmodligen är det samma sak man har hört en miljon gånger förut, men jag tycker bara det är spännande när man faktiskt tar till sig av nånting såhär.

Det är ändå inte så ofta! Oftast tycker jag man läser krönikor/artiklar/debatter av folk som har samma åsikter som en själv och sitter och hummar instämmande, medan när det är skrivet av någon med annorlunda åsikter sitter man och undrar vad det är för fel på dem och hur man kan vara så korkad.
Har jag tänkt på.
Och undrat varför man ens orkar skriva såna texter eftersom man ändå aldrig kommer tilltala dem man vill omvända, och för de som redan spelar i samma lag är det väl lite preaching for the choir?

Jaja. Känner mig hursomhelst lite preach'd just nu.
En annan gång det hände var en gång när jag läste en som argumenterade för delad föräldraförsäkring (nånting som jag alltid varit FETEMOT) men tyvärr kommer jag inte ihåg vad de bra argumenten som helt plötsligt ändrade min världssyn var längre..

So much for debattartiklar alltså. :P